2 dagar

TVÅ dagar.

5 dagar kvar

Nu är det bara 5 dagar kvar av det 5 månader långa äventyret. Det är helt omöjligt att sätta ord på känslorna som rör sig i mitt huvud. Se på hur jag taggat detta inlägg så förstår ni.

Inget leende bara tårar

I dagarna har en flicka i ”min” klass blivit föräldralös. Hon fick se sin pappa brinna till döds och någon dag senare dog även hennes mamma av sina skador. Flickan själv är brännskadad på armarna och i ansiktet och har hög feber. Just nu bor hon hos grannar.

Det är ännu ingen som vet om det rör sig om en olycka, ett mord eller självmord.

Nu är det upp till skolan att försöka få tag på flickans släktingar och tillsammans med dem bestämma vem som ska ta hand om flickan. Hon har en bror som bor hos grandma men det är inte säkert att hon kan ta sig an ett barn till. Kanske får flickan bo på skolans nystartade barnhem.

Den här gången ler jag inte, den här gången är det bara jävligt.

Perspektiv

Det regnar in i köket, jag får torka köksbänken, det blir lite blött på golvet och jag blir irriterad. Sen tänker jag på Sebastin, 5 år. Han bor på gatan, i detta nu när regnet vräker ner sover han på gatan.

 

 

Snyft

Det är tydligen Kanelbullens dag i dag.  I Indien, utan fungerande ugn, är det ganska deprimerande.

Bara tårar

Har inga ord… lyssna.