En vacker strof

Lilla O ber oss berätta om vår kärleksdiktsfavorit. Jag ger er i stället en sångtext som handlar om kärleken mellan en flicka och ett lejon.

Lejonbruden

I skimrande bruddräkt så vit som en snö
står djurtämjarns dotter, en blomstrande mö
Hon tvingats att giva en främling sin hand
I morgon går färden till främmande land

Ren gästerna samlats men tid är det än
för Selma att träffa sin trofaste vän
och sorgsen hon gångar till lejonets bur
att taga farväl av sitt älskade djur

Hon lägger sig ner där hon förr varit van
och lindar sin arm kring dess böljande man
och skogarnas konung sin vildhet har glömt
när Selma hon smeker och viskar så ömt

Vi måste nu skiljas min bruddräkt du ser
Hav tack kära vän nu vi råkas ej mer
Jag tvingats att giva en främling min hand
I morgon går färden till främmande land

Du blickar så ömt du mig säkert förstår
Förlåt kära vän se jag torkar en tår
men hör hur min brudgum han ropar igen
Farväl nu för alltid min älskade vän

En kyss nu till avsked hon lejonet ger
men mannnen vid gallret nu lejonet ser
Med ens är dess saktmod och mildhet förbi
Det reser sig häftigt i fullt raseri

Den väldiga svansen nu svängningen tar
och Selma står dödsblek men fattning hon har
Att bedja och hota är fåfängt beslut
För dörren står djuret hon slipper ej ut

Kom hit med en bössa nu främlingen skrek
Ett skott ska väl ända den blodiga lek
Och dödstystnad härskar geväret han får
Han laddar nu, djuret hans mening förstår

Och lejonet rasar i fängslande bur
Vill Selma försvara men vet icke hur
Ett rytande skallar barmhärtige gud
i stycken slet lejonet främlingens brud

Och sedan det druckit den älskades blod
det lägger sig stilla med nedslaget mod
vid bleknande liket det väntar få tröst
en kula som mördande sårar dess bröst

Triakel

Tyvärr har jag inte hittat något ljudklipp på nätet som gör låten rättvisa och som jag kan länka till. Men har ni Spotify eller annat musiktjänst så leta reda på Triakel. Tills vidare får ni nöja er med Tusen Tankar.

Annonser
Det här inlägget postades i Hannashörna och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En vacker strof

  1. Anna skriver:

    Måste säga att jag föredrar Mariza Horns version. Den är mer teatralisk och medryckande,

  2. Lilla O skriver:

    Har aldrig hört de tidigare. Spännande!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s